Jag upphör aldrig att förvånas.
Högstadiet känns som en tid när man strävade efter att vara vuxen, det jag vet idag, som jag önskar att jag visste då, är att vuxen innebär så mycket mer än att springa runt med häxblandningar i en petflaska, ha nya pojkvänner varje vecka och låtsas som man inte pluggat till provet fast man pluggat som fan bara för att ha alla rätt och verka smart. Detta infattar dock inte mig, då jag fram tills 16 års ålder trodde barn kom med storken (inte riktigt kanske, men ni förstår principen!). Pussade hästmular istället för pojkmular och plugga fanns överhuvud taget inte i mitt ordfråd.
Detta har dock förändras nu på senare år. Tur att tonnåren går över!
MEN till saken. Jag hade jämåriga som håller på likadant idag som dom gjorde då!! Och när jag ser det blir jag fan upprörd. Vi är 19 år, går på de 20:e. Vad är felet? Varför inte bara inse? Är det någon form av åldersnoja att gå och förlova sig varannan vecka med olika killar? Ta bilder på sig själv utan tröja och med "sexiga poser". Gå med stringtrosor uppdragna till armhålorna bara för att det absolut ska synas att de används. Ha försmå linnen så att det ser ut som att tuttarna ska trilla ut.
Jag ser nu när jag skriver det att jag låter som en moraltant, men jag hajjar verkligen inte grejen. Jag gör inte det. Kalla mig då gammaldags, moraltant eller vad fan som helst. Jag försöker ändå göra nått vettigt av mitt liv, jag påstår inte att jag är världens oskyldigaste människa, jag har gjort mina misstag och kommer garanterat att göra fler, jag spottar inte i glaset och bangar inte att hitta på roliga grejor. Jag är långt ifrån mesig. Men även om jag kanske inte har Vovve Villa Volvo så känns de ändå som att jag har växt upp och verkligen försöker göra något av mitt liv.
nä. fy fan vad arg jag blir.
