skolavslutning
Man kan ju inte direkt anklaga mig för att vara någon proffsbloggare i alla fall. haha.
Mycket har hänt sen sist, vet inte vart jag ska börja. Min fina fina Chappo fick vandra vidare för exakt en månad sedan, 21 april. Tung beslut men kändes ändå bra, han var inte riktigt klok helt enkelt. Lightning (den nya hästen) trivs kanon och är gudasnäll (för det mesta) skönt kontrast mot Chappo.
Idag var det skolavslutning. Jag förutsåg att jag skulle gråta som ett litet barn, men när jag väl satt där så kändes det helt okej. enda tills vår sociologilärare Halina började önska oss lycka till i framtiden och i livet. Där kom första tåren. Andra tåren (tår nr 2 till tår nr 500 rättare sagt) När PL-klassen sjöng en sång dom skrivit till sina lärare, den handlade om hur mycket dom bettyt under läsåret och hur dom skulle sakna dom osv. Gissa vem som då satt och stortjöt. Nästa gång jag tog till lipen var när det var dags för "Den blomstertid nu kommer" och jag insåg att det är sista gången jag sjunger den på en skolavslutning (min egna i alla fall). Då kom det några tårar till. Sen när det var dags att krama alla hejdå vart det ju inte bättre. Usch. Låter så himla löjligt men utan den skolan och dom människorna hade jag aldrig varit den jag är idag. Då hade jag fortfarande varit som jag var innan, tyst som en mus och bad om ursäkt för att jag fanns.
Nu ska jag sova. En annan ska ju upp och jobba i morgon!
